Den viktigaste frågan en journalist kan
ställa till sig själv är: Bevakar vi rätt saker?
Nyhetsvärdering är bedömning av vilka
inkommande nyheter som är av rätt värde att förmedlas, samt vilket utrymme och
placering de ska få i rapporteringen. Förenklat kan värderingen sammanfattas i
identifikation, som underlättas av närhet i tid,
rum och kultur, samt sensation, som bygger på främst hur
oväntad och ovanlig nyheten är. Även urvalet styrs av t.ex. politisk ideologi.(www.ne.se)
Ingen har väl missat det stora sökandet
efter den 16 åriga flickan Sigrid
Giskegjerde Schjetne? De senaste veckorna har löpsedlarna täckts av bilder på den
försvunna 16 åriga flickan Sigrid från Norge. Sigrid försvann natten mot söndag
den 5 augusti. Hon hade varit hos sin väninna i östra Oslo under kvällen och
valde att promenera hem vid midnatt. Men hon kom aldrig hem.
Medierna har
dagligen rapporterat om fallet och den 4 september kom det besked som många
fruktat, hon hade hittats död. De misstänkta männen är 37 respektive 64 år
gamla. 37 åringen är sedan tidigare känd av polisen. Dödsorsaken har ännu inte
kunna fastställas. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15387655.ab
Varför
engagerar vi oss i en 16-årig flickas försvinnande? Det finns faktiskt en
förklaring på detta. Vad läsarna vill ha! Journalisterna har kriterier för vad
läsarna förväntas vilja ha, det är detta som vägs in i valet av händelser som
faktiskt blir en nyhet. Jag ska börja med att citera Bengt Johansson som
sammanfattar det hela på ett bra sätt.
”Nyheter
karaktäriseras av att vara ny information som på olika sätt avviker från det
förväntade och vår egen situation. Människor ska också kunna identifiera sig själva
med händelsen, vilket gör att sådant som ligger nära människor kulturellt och
geografiskt intresserar dem mer.” (Häger, 2009:110)
Nyhetskriterier
som uppfylls i stor utsträckning är oftast de som leder till stora rubriker.
Håkan Hvitfelt har sammanställt kriterierna på ett bra sätt (Häger, 2009:112):
1.
Den behandlar politik, ekonomi eller brott och olyckor.
2.
Det är kort geografiskt och kulturellt avstånd till händelsen.
3.
Förhållandena är sensationella eller överraskande.
4.
Det handlar om enskilda elitpersoner.
5.
Den beskrivs tillräckligt enkelt.
6.
Den är viktig och relevant.
7.
Den utspelas under kort tid men som en del av ett tema.
8.
Den har negativa inslag.
9.
Den har elitpersoner som källor.
Nyheten om
Sigrid innehåller i hög grad många av dessa kriterier. Det är ett brott, hon
har enligt många spekulationer blivit mördad. Det har skett i Norge som är vårt
grannland. Det är viktigt, en 16 åring är borta under en längre tid. Hela
händelsen är negativ och tragisk.
Det handlar om
att fånga oss som läsare, att anspela på våra känslor för att beröra oss är
inte ovanligt för medierna. En ung flickas försvinnande har engagerat många
människor såväl nationellt som internationellt. Hur ska det sluta? Vad har
hänt? Det gäller för tidningarna att följa upp fall som Sigrids just för att allmänheten
vill läsa om det. Det är ovanligt med nyheter som lever vidare under längre
perioder och det kräver oftast att det är något väldigt unikt som har inträffat.
Läsarna har
följt rapporterna under en månads tid och många av oss har hoppats in i det
sista. Beskedet om Sigrids död kom och nu är förmodligen rapporteringen inne på
sista spurten, det som återstår är att få reda på hur hon dog och en
uppföljning om eventuell rättegång. Det som sker många mil ifrån oss har trots
allt engagerat oss och berört oss. Medierna kommer gå vidare i nyhetsdjungeln
på jakt efter nytt material att mata oss med.
Från en nyhet till en annan, Robinsson avgjordes i tv-rutan under veckan.
Det var gamla deltagare som skulle få en chans till revansch programmet har
även fått just namnet ”revanschen”. Det fanns två stora dragplåster Mariana ”Mirre” Hammarling och ”Robinson-Robban”. http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/har-ar-vinnaren-i-robinson
Detta är en
nyhet som dök upp i DN:s (Dagens Nyheter) flöde på deras webbupplaga. Här
handlar det om att rapportera om ett väl etablerat program som funnits med i många
år i alla svenskars hem. Något vi kanske pratar om på kafferasten? Nöje och
underhållning har fått allt mer större utrymme i medierna, men det är väl det
publiken vill ha? Det handlar inte bara om vad publiken vill ha, det handlar i
stor utsträckning även om de ekonomiska aspekterna. Vad säljer? Vad väcker vår
nyfikenhet? Är det rapporter om x- antal dödade i Irak eller är det ansikten vi
känner igen, platser som vi geografiskt har en anknytning till. Svaret är
ganska självklart, vi bryr oss om det som berör/har en anknytning till oss och
som är sensationellt.
Rapporteringar
som är ”uttjatade” är något som vi inte kommer stanna upp och reflektera över,
skillnad är det om något nytt har hänt och som berör oss. Medier som inte har
stöd från Public Service avgiften är drivna av de rådande ekonomiska faktorerna
och då gäller det att fånga sin publik. Vilka typer av nyheter fångar ditt
intresse som läsare? Det kan bero helt och hållet på humöret. Tunga nyheter kan
ibland vara jobbiga för oss att ta in, ibland behöver vi bara fly verkligheten
en stund och då står nöje högre upp på vår agenda.
P.S! Jag trodde publiceringen skulle ske den 7 september, därför är nyheterna valda ur v. 36 nyhetsflöde.
